Läste ut boken Tillsammans är man mindre ensam för inte så länge sen och vill tipsa er om boken!
Boken handlade om fyra ensamma själar och om hur deras liv förändrades när ödet sammanförde dom.
Det jag fastnade mest för i boken var Camilles (huvudpersonen i boken), en ung och utbränd kvinnas resa från att ha varit väldigt ensam och grubblande till att hon börjar öppna upp sig mer och mer och tar för sig av livet.
Utdrag ur boken:
"Hon var trött, hon borde ha lutat armbågarna mot skrivbordet hon också och berättat saninngen för honom. Sagt att om hon nu inte åt längre, eller åt väldigt lite, så berodde det på att de där små stenarna som tog upp all plats i magen. Att det varje morgon när hon vaknade kändes som om hon tuggade grus, att hon inte hann öppna ögonen innan det kändes som om hon höll på att kvävas. Att världen omkring henne inte var det allra minsta viktig längre. Då brukade hon gråta. Inte för att hon var ledsen, utan för att det där skulle gå över. Tårarna, denna vätska som kom till slut, hjälpte henne att svälja småstenen och gjorde att hon kunde andas på nytt.
Skulle han ha hört henne? Skulle han ha förstått henne? Naturligtvis. Och det var därför som hon hade hållit tyst"
Boken är en av de bästa som jag läst på länge, den hade djup, fick mig att tänka och reflektera. Men det bästa av allt, jag fick följa med på en fantastisk resa med bokens huvudpersoner.Samtidigt som boken var sorglig så var den lika vacker på sitt sätt. Sammanfattningsvis kan man säga att boken handlade om att ta vara på livets möjligheter – innan det är försent…
Boken berörde mig och därför kan jag varmt rekommendera den till er ifall ni vill läsa något riktigt bra i höst ;o)
Självklart har jag blivit mer intresserad av författarinnan Anna Gavalda och ska leta rätt på fler böcker skrivna av henne ;o)
Fortsättning följer!
Tack för det här tipset, vill verkligen läsa den boken.